Bubbelmaskin

Köpte en bubblemaskin i somras (dem flesta bilderna fick ni se förra veckan). Denna tös älskade den och roligast är ju att spräcka bubblorna. Sorligt nog tog såpan slut men tur då att säsongen för detta är över, får ta upp detta nästa sommar. Tycker de va ett bra inköp. Älskar leendet som lyser upp på Majas ansikte och få se henne springa efter bubblorna skrattandes.😍

7 november

Hur gosig är inte denna bild ❤ En dag i förra veckan , tror det var i helgen men inte 100, då tösen vaknade tidigt. Fick bli lite morgongos medan Kristofer (min fina sambo) fick sova ut lite. Hon hade paddan i knät och jag datorn men de höll sin inte länge. Bilderna jag satt och redigerade var 1000x mer intressant än de paddan hade att erbjuda. Slutade med att vi satt och tittade på bilder från när jag och syskonen var små samt bilder på Akira. En massa kramar bjöds det även på, riktigt mysigt att starta dagen så.
 
Idag är det onsdag och lagom trött är man. Så trött att jag har huvudverk men hoppas på att den försvinner med lite vatten i systemet. Trött är jag antagligen för att man inte lagt sig tidigare då jag börjar tidigare. Normalt börjar mina arbetsdagar vid nio men vill jobba lite extra för att kunna spara mer så istället blev det start kl sju för mig.
 
Dagens planer är att ta sig igenom denna arbetsdag och sedan bli upphämtad av Kristofer. Direkt ner till mina kära föräldrar och syskon för att hälsa på, prata lite och bara ha de trevligt. Antar att det blir en trött Jennifer imorgon också för det tar sådan tid att ta sig ifrån föräldrarna haha. Man säger hejdå men så fortsätter det att pratas, säger hejdå men så fortsätter det att pratas. Rätt som det är har man stått i hallen och sagt hejdå 55 gånger men inte kommit någonstans, haha. De är charmen med min familj, tror dock inte jag är ensam om detta😉

Running with the bubbles

Nikon D750 | Nikkor 28 mm 1,8
 💖

Hur är man sjuk?

Nikon D750 | Nikkor 28 mm 1,8
Godagens. Ligger häär på soffan med halsont från hell och en massa annat som bara får mig att känna mig riktigt hängig. Rastlös delux är jag också. Undrar helt ärligt hur man är sjuk, eller snarare vad gör man? Haha. Är ju aldrig hemma när jag blir sjuk eller jag typ har lite ont i halsen eller har lite hosta. Tar mig fotfarande till jobbet. Varför jag idag är hemma är för att jag typ har allt. Har ont i halsen, öronen, nacken, ryggen, ont i hela kroppen och spänningshuvudverk. Samt att kroppen vill hosta med måste hålla emot för att det gör så fruktansvärt ont i halsen då. Fryser, oj oj vad jag fryser fastän jag kan vara hur varm som helst men fryser gör jag. Som tur är blir jag inte sjuk ofta.✌ 
 

Jennifer tipsar

Halloj. Idag tänkte jag tipsa, tipsa och tipsa. Ja, ni läste rätt. Hela tre tips ska ni få av lilla mig. Tänkte dela med mig om tre poddar jag lyssnar på under arbetsdagarna. Om dagarna står jag och packar och försluter kartonger vilket inte kräver 110% fokus. Lite av fokusen kan man lägga på att lyssna på musik eller som jag ofta gör, på poddar. Hade jag lyssnat på musik varje dag skulle jag tröttna rätt snabbt på alla låtar jag tycker om så härligt då att det finns poddar! Lets start with the tipsing👇
 
P3 Dokumentär
Precis som det låter är det dokumentärer man får lyssna på. När jag för första gången lyssnade på dessa avsnitt var jag fast. Har nog lyssnat mig egenom dem flesta. Man kan lyssna på allt från ligor till mord till rån. Så spännande och ännu mer när folk kring händelserna är med och berättar deras sida av berättelsen. 
 
 
Fallen
Jag aldrig glömmer
Om jag minns rätt är denna podd ganska ny och även denna fastnade jag för direkt. Väldigt intressanta fall pratas om. Istället för att få höra närsåtende/ personer som varit inblandade i fallen som p3 Dokumentär får man höra från utredarnas perspektiv. Älskar att lyssna på fall om mord, super hemskt, men tycker det är otroligt intressant. Att få veta hur det har gått till och varför mördaren fått för sig att utföra mordet, vad var motivet?
 
 
Alice & Bianca
Har du sagt A får du säga B 
 Här pratas det om livet. Allt mellan himmel och jord. Dem sammanfattar deras veckor, hissar och dissar händelser, om framtida planer och en del om sex. Kul att lyssna på när man känner att "Nu har det blivit för mycket mordpoddar".
 

Åtta år!

Nikon D750 | Nikkor 28 mm 1,8
Godmorgon folket! Ligger här i sängen med datorn framför mig och lider. Vaknade upp med saharaöknen i munnen och värre kändes det när jag svalde. Fast nu, en halstablett senare börjar det kännas bättre faktist🙌
 
Hur som, I stumble upon the fact att jag tydligen har bloggat i hela åtta år. Helt sjukt ju! Många bilder, många uppnehåll, många texter och många år. En liten del till min stora kärlek för bilder är tack vare bloggen. När jag väl började ta mycket bilder ville jag få utlopp för min kreativitet och visa det för alla jag kände. Visa det genom min blogg. Så många lediga stunder gick åt att tänka ut vad jag skulle fota härnäst och sedan ladda upp de på bloggen. Väldigt kul och här sitter jag idag och känner att dessa åtta åren verkligen fått mig att utvecklas i både det kreativa men även hur jag tar bilder. Lite ringrostig är jag just nu då kameran inte används lika flitigt som jag vill men det blir nog bra ändå, haha. Åtta år, rätt sjukt att man bara inte släppt bloggen. Härligt att jag ändå kikar in hit och skirver av mig, lägger upp bilder så jag har någonstans att blicka tillbaks till.

En händelserik helg

Godagens! Måndag och ännu en helg från 2018 har passerat. Denna känns som den bara flög iväg men trevligt har jag haft det, mysigt även.
 
Låt oss börja på fredagen där jag slutade jobbet vid sex och körde skutan hemåt för att byta om. In i bilen igen, tillsammans med sambon för att köpa lite mat för att sedan åka och hälsa på F&A samt deras nyfödda lilla knodd. Känns som jag aldrig hållt i en bebis och om jag gjort så tror jag det var hela 16 år sedan då syrran Natalie föddes. Hur som, nervöst var det att få hålla i en nyfödd. Sen kände jag mig så rädd att typ tappa barnet. Det gick bra kan jag lova, inte tappade jag henne och skönt de då mitt samvete inte hade förlåtit mig... När man först fick den lilla bebisen i sin famn så vågade jag knappt röra mig men efter en stund släppte det lite och man vågade röra sig lite. Rörde barnet på kinden, handen och titta på dem små små fötterna och asså åhh, så söt, så len och så liten 😍 Det var verkligen en mysig fredag och superroligt att sitta där och skratta tillsammans med min sambo samt F&A.
 
Lördagen kom och mer bäbismys blev det på morgonen. Denna gång fick sambons dotter också hälsa på lillen. Så söt och försiktig när hon fick upp bebisen i sin famn. Smekte fingret på lillens kind, kände på fingrarna och bara va så försiktig. Synen på de fick hjärtat att smälta och klart lördagens sötfaktor 2.o. Efter någon timme där kilade jag och sambon iväg på äventyr i lite olika affärer. Hittade inget speciellt sådär förutom någon liten present till bebisen. Väl hemma igen kommer jag faktiskt inte ihåg vad som gjordes. Antagligen lite mat och sedan bara gosa ner sig i soffan tillsammans.
 
Söndagen bjöds på lite häng hemma hos mina föräldrar. Lika spännande varje gång att åka ner dit då det renoveras höger o vänster. Kul att därför få se framstegen från förra gången man varit där. I vanlig tur och ordning lyckas jag och sambon inte klaffa till det så att Josefine är hemma. Denna gång var hon på jobbet så henne såg man tråkigt nog inte. Men är ändå glad att mamma, pappa och Natalie var hemma. Får inte glömma furrbollen Akira🐶. Grillad mat, skratt och glass= mys!
 
De va min helg sörrni. En väldigt social helg (kan man utrycka sig så haha?). Häng med bebis och hennes föräldrar, häng med Lilla Maja (sambons dotter), häng med mina föräldrar och bäst av allt var min kärlek alltid nära. Inte för att vi brukar vara långt ifrån varandra men uppskattar verkligen varje dag med honom och varje stund vi får uppleva saker tillsammans som denna helg. Tanken var att vi skulle träna fredag och söndag med det blev inte av så denna vecka får man träna hårt💪
 
 
Inga roliga bilder från denna helg så bjuder på denna.

Underwater with the fishes

Nikon D750 | Nikkor 28 mm 1,8
Dem här fiskarna tycker jag är så fina. Eller snarare alla tillsamans, dess färgär som bara blir fint ihop. Me like. Dock ser fiskarna lite ledsna ut men det verkar alla fiskar göra förutom Doris 😄 Och nej, va inte bokstavligen under vattnet med fiskarna om man tolkade rubriken så, men fick bilder på fiskarna under vatten medan jag stod bakom glas haha. 

Träningsvärk?

 
Godagens! Nu står jag på toaletten och ska strax borsta håret. Men först, ett litet blogginlägg! 
 
Dagen har bestått av träning, jobb, mat och träning på nytt. Oktober inleddes med träning och målet är att försöka hålla det uppe 3-4 gånger i veckan vilket har gått bra so far. Idag blev det två träningspass, en själv på morgonen och en på kvällskvisten med sambon. Hur mysigt?! Har gått runt med träningsvärk deluxe sedan jag återupptog träningen och morgondagen lär inte vara något undantag. Min älskling fick magen min att jobba lite med olika magövningar och känner redan träningsvärken krypa sig in. Hur härligt som helst för då känns det som man gjort något vettigt av träningen 😉 Nu håller jag alla tummaroch tår att jag orkar hålla i träningen, älskar det verkligen!
 
 
 

Nemo blev sur att jag fota honom

Nikon D750 | Nikkor 28 mm 1,8
 

Äventyr a la fjärilshuset

Nikon D750 | Nikkor 28 mm 1,8
Lite bilder från när jag och sambon var och tittade på främst fjärilar. Dock var fjärilar de sista som var intressant. Dem var långt borta uppe i träden just då, inte många såg man heller. Så mestadels bilder på fiskar och annat blev det. 👆 Trotts att man inte såg sådär jättemånga fjärilar kan jag klart säga att det var en trevlig vistelse. 

Hellloo

Nikon D750 | Nikkor 28 mm 1,8
 Hejsan bloggisen. Det optimala vore för mig att ligga i sängen sovandes just nu. Har dock börjat fått sådant klii i fingrarna att redigera klart bilder från månader sidan, kanske till och med år sedan. Vill beta av dem först innan jag ger mig på dem senaste jag fotat och innan jag ger mig på att fotta ennu mer bilder. Så långsamt men säkert redigeras det. Orkar inte lägga ner någon enorm tid på alla bilder så lite snabbt och simpelt får det bli. Ska dock snart natta kudden för en automatisk väckarklocka befinner sig i denna residens så klokt skulle det vara för min del. 
 
Hur som, innan dess bilr det ett litet snabbt inlägg här. Sedan sist berättade jag om att jag var fri från huvudverk tack vare utbytt spiral. Från hormon till hormonfri. Hade i den i 1 1/2 månad och sedan fick jag nog. Spiral är inte för alla brukas det sägas, de gällde för mig. Min kropp gillade det inte. Klart att det hjälpte mot huvudverken och fick den att försvinna men istället fick jag någon otrolig mensverk. Veckan innan jag skulle få mens fick jag mensverk. Allt från illamående till ömma bröst. När jag väl fick mensen höjdes växeln och på den redan jobbiga mensverken lades kramper på, otrolig magont osv. Så samanlagt gick jag runt och hade ont i 2 veckor. Ja, jag hade inte den spiralen i länge, men att sitta och vänta på att kroppen skulle vänja sig fans inte på kartan. Att stå ut med den sortens ont va bara inte kul. Så nu mina vänner har jag bytt till p-piller som dock har hormoner. So far so good och hoppas verkligen att huvudverken håller sig borta. Varför jag skriver ut detta är både för mig själv men även för att kanske hjälpa någon annan själ där ute, haha.
 
Förutom att jag har bytt preventinmedel, har man även bytt jobb. Nu står man återigen på ett lager och har sig. Mer spännande än så blir det inte förutom att jag får göra något annat än att bara köra truck, wihhoo. Så detta år har jag alltså jobbat på ett lager till att leverara glass till att återgå till lager fast med andra arbetsuppgifter. Skojsigt. Och nej, hoppar inte så mycket mellan jobb för att jag inte kan behålla ett. Jobben jag får är oftast säsongsbetonade och när högsäsongen dör ut gör även mitt kontrakt de. Söka vidare måste jag därför göra och varav den anledningen hoppas det mycket mellan olika jobb. Helt ärligt så är man lite trött på det. Vill ha fast jobb och inte behöva byta varje 15 minuter för att konstraktet rinner ut. Meen hoppas snart på att den önskan slås in.
 
Ohh, tycker de jag skriver på riktigt är ointressant och därför dras jag inte riktigt till att blogga längre. Men sitter ändå där och verkligen vill ha upp inlägg om dagen och vad som har hänt haha. Hur som så hoppas jag på att det ska bli lite förändring från min del. Som jag skrivit många gånger förut så älskar jag att läsa tillbaks och se vad som hände där och då. Så får nog ta mig själv i kragen och bara skriva, bara fota och bara lägga upp det här. Tihi, de låter som en plan...

Spindel, spindel... Åhh du söta spindel

Godagens! Vill tipsa er om en grej, sak eller snarare ett kryp. Eeeeen Spindel!! Inget större fan av spindlar så men skriker inte med armarna upp i vädret så fort jag ser en heller. Hur som, denna spindel är asss söt och har totalt fångat hjärtat mitt. Låt mig välkomna Lucas the spider, wiiihhooo!! Min sambo tycker jag är knäpp som fascineras samt smälter så fårt jag ser dessa klipp. Jag frågar mig varför han inte gör detsamma, jag menar hur söt är han inte haha. 😍
Jag kanske är knäpp ändå, haha.

Att se er le 💖

Nikon D750 | Nikkor 28 mm 1,8
Att se mina syskon le och skratta gör gott i hjärtat mitt. Älskar verkligen att se dem le. Vill det bästa för dem och att se deras lycka får mig att må bra. Ett stort pluss är ju att jag får ta del av dem små stunderna i deras liv, ett större pluss är att föreviga det med bilder. Mycket kärlek till mina fina syster, mycket kärlek💖

Huvudverk?

 
Bild från mobilen. Fotade med kameran från detta tillfälle så dem bilderna kommer snart😙
 
Sitter på bussen, första gången på länge. Börjar lite senare, första gången på länge. Vad som däremot verkligen är första gånger på vad som känns som evigheter är att jag inte har huvudverk. Eller huvudverk kan jag fotfarande få men inte alls lika ofta, inte alls lika smärtsamt och framför allt inte alls lika dödande på energin. Starkt att använda de ordet... dödande. Men i ärlighetens namn var huvudvärken just de, dödande för energin. Så pass att jag knappt orkade ta mig upp för att jobba. Varför jag inte bara ringde in sjuk är ju för att man måste leva. Leva gör man genom föda och föda kostar vet ni.
 
Att slå upp ögonen på morgonen med vetskap att dagen mestadels kommer innebära smärta och kämpande är jobbigt. Att gå och lägga sig med vetskap att morgondagen kommer se i princip ut som den som just passerat, ännu jobbigare. Jobbigast är ju att jag kännt mig så orättvis och ohjälpsam här hemma. Svårt att göra något när kroppen verkligen inte okrar men har försökt stenhårt. Varje gång jag försökt kan jag själv tycka att det inte räckte hela vägen och att jag skulle kunna ha gjort mer. Ännu värre mådde man dem veckorna sambons dotter är här. Vill leka med henne, vill gå ut till parken för att gunga eller leka i sanden. Blev så ledsen för 98% av alla gångerna orkade jag inte. Ibland tvingade jag mig ut för hennes skull, för att hennes skratt och leende när man puttar på gungan gjorde en själv glad. De fick en att glömma bort smärtan för en sekund, känslan av att kroppen snart bara lägger ner och kolapsar. Dem gångerna jag orkade ta mig ut så var det absolut värt det, som belöning fick man höra de genuina skrattet och se de gulligaste leendet. 
 
Hur känns det då? Åhh, jag är så mycket piggare, så mycket gladare och uppskattar livet betydligt mer. Uppskattade livet förr med men livskvalitén bara störtdyker när man har 0 energi. Jag är glad för igår hade jag tillexempel energi till att städa undan i lägenheten. Sprang runt i nästan varje rum och plockade. Något som var rena tortyren förut för att energin till det bara inte fanns. Igår kände jag mig även utvilad när jag vaknade, helt klart första gången på länge. Är så glad att energin för det mesta är tillbaks. Känner mig lite läskig vid matbordet då jag kan komma på mig själv att sitta och bara stirra på sambon och hans dotter när dem busar med varandra. Där sitter jag, framför dem, och bara stirrar. Sitter där och lagrar stunderna, sätter dem små detlajerna på minnet och bara känner hur koppen fylls med glädje. Glädje men framför allt kärlek till dem båda. Är så glad att få dela mitt liv och min vardag med just dem två och att få sitta där vid matbordet och höra skratten som fyller rummet. Kanske låter lite klyschigt eller som att jag överdriver, men noooo. Känner uppskattning till livet på ett helt annat sätt nu. Uppskattar små saker likaväl som stora på en helt ny nivå. Och tro nu inte att jag har gått utan huvudverk i två dagar, får det nästan att låta så haha. Har nog varit smärtfti i en- två veckor. Bliss på riktigt! 
 
Vet jag varför jag hade denna hemska huvudverk då? Japp. Troligen på grund av en hormonspirla. Helt sjukt. Var hos vårdcentralen så mycket att jag trode jag skulle bli fattis, typ. Ne nu överdriver jag men var där en del. Fick säkert 8:ish tabbleter utskrivna som inte funkade. Men all along var det en spiral detta berodde på. Helt sjukt!!  För säkert en månad sedan var jag och bytte ut den till en i koppar. Helt frid och fröjd var det inte dem första två veckorna men sen, sen släppte huvudverken sakta men säkert. Nu känner jag mig mer levande, mer pigg och absolut mer glad. Wihhii för mig. 
 
Ne nu måste jag strax kliva av bussen så kan nog fortsätta på detta en annan gång. Byy så länge💖

Josefine tog studenten, fy vad hon är bra💪 #2

Nikon D750 | Nikkor 28 mm 1,8
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 
 
 

Josefine tog studenten, fy vad hon är bra💪

En evighet, en kort sekund... Eller något. Man vill ju allt önska att det var en sekund sedan syrran tog studenten men det är närmare en evighet sedan. Eller det var nog att ta i. Nästan en hel sommar har passerat och bara för några dagar sedan fick hon bilderna jag tog från den stunden, haha stackarn. Som hon har tjatat. Eftersom att syrran har fått bilderna tänkte jag även att ni som läser min blogg skulle få ta del av några guldkorn från utspringningen samt flaket. 👇
 
Nikon D750 | Nikkor 28 mm 1,8

 
 
 

 
 

Hello, is it me your looking 4

 
Hej hej! Ett tag sedan vilket det var gången innan dess med. Vet ni vad, är inte ett dugg ledsen över de för någon annans skull än min egna. Bloggen skriver jag för att komma ihåg och se tillbaks till, som jag sagt många gånger innan. Den enda som förlorar något på att inte skriva är lilla jag. Samtidigt vill jag be om ursäkt, haha, för dem som läser bloggen och faktist väntar på lite text ihopbakat med bilder. 
 
Måendet är det som orsakar detta. Som nu, ligger jag kl 21 på kvällen helt utslagen. De var jag redan när jag kom hem från jobbet men försöker hålla energin uppe de bästa jag kan för andras skull lika mycket som för min. Att gå och lägga sig direkt efter maten är inget liv för mig. Vill umgås, vill redigera, vill fota, vill orka träna och vill bara orka vardagliga sysslor. Så som livet ser ut just nu orkar jag inget mer än att hålla mig vaken tills det börjar närma sig läggdags. Då är jag den mest ledsnare men samtidigt lyckligaste som får gå och lägga sig. Ledsen för att jag inte orkat göra något mer än att dega på soffan i väntan på att få sova och sedan lycklig för att tiden äntligen är inne, de ändå som krävs är att sluta ögonen. Har säkert skrivit allt detta miljoner gånger men aa, vad ska man göra när detta är min vardag.
 
Hur som då. Livet suger när det kommer till måendet men annars så flyter det väll på. I helgen har jag faktist lyckats ta mig ur för lite självporträtt i skogen. Efter att ha sovit från fyra till sex på dagen fann jag energi fört. De kostade mig sedan dyrt sörrni. Myggbett överallt, stora som jordgubbar... typ. Eller de kanske är o ta i. Mer som stora blåbär man kan köpa i affären. Ont gör dem att få och kliar som bara den gör dem. Hoppas därför att det blev någon bra bild utav den smärtsamma gripen, haha. Annars så hann sambon och jag med att roadtripa med min familj, minus en syster, till söderköping för lite glassätande. Mysigt var det, speciellt när sambon aldrig varit där förr. Att få visa honom, dela med mig av ett ställe jag uppskattar och finner trevligt att besöka lite då och då... Mysigt är nog minst sagt vad jag kände och att få se samt höra hur han upplevde det😍🙏
 
Ne nu ska jag försöka sova. Räcker med att jag blundar så är jag redan där, i sovarnas land. Kan inte lova inlägg då jag mår som jag mår. Men lovar att jag tagit tag i det och försöker hitta många lösningar för att förhoppningsvis snart få en vändning på detta. 
Ha det bra🌸❤

När det älskas att stå framför kameran

Nikon D750 | Nikkor 28 mm 1,8
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Asså är hon inte för söt, min sambos dotter. En liten tös som älskar att stå föramför kameran. "Ta bild mig" brukar hon säga när jag håller kameran. Jag tar upp den och tittar på henne genom kameran, då har hon redan ställt sig i en pose i väntan på att få höra klicket. Genast vill hon sedan se bilden på henne. Många minneskort är fyllda med bara bilder på detta busför och jag älskar det. Fånga minnen på bild som man sedan kan se tillbaks😍
Nikon D750 | Nikkor 28 mm 1,8

"Ny" dator till lagning

Godmorgon. Sitter här hemma hos föräldrarna och lyssnar på hur det skramlar utifrån. Sambon och pappa håller på att fixar, trixar och donar inför systerns student nästa vecka. Man blir ju lite extra kär vid synen av sambons engagemang och hur dem får ihop det tillsammans😍
 
Den senaste veckan har jag kommit under fund med att min dator inte funkar som den ska. Har inte sagt det här men jag har införskaffat mig en ny dator några månader tillbaks. En Hp som man kan vrida bak och taddddaaa, där har man sig en surfplatta. Man får även med en penna för att kunna måla och rita på skärmen. Detta hela innebär att det alltid är touch på datorn. Just den funktionen har slutat att funka vilket leder till att pennan inte vill funka på datorn heller. Irriterande då jag just i detta syfte köpt datorn. Så på lagning ska den skickas och hoppas innerligen att det fixar sig för otroligt kul är det att sitta och redigera med en penna, haha. 
Tur för mig att jag har två datorer. Har kvar datorn som jag köpte ut i samband med att man slutade skolan. Inget större fan av den längre då jag upplever datorn seg. Helt enkelt klassad som en pensionerad dator, men funkar gör den allt och duga får den göra tills Hp:n är lagad. Ska försöka mig på att redigera och faktist få upp bilder här på bloggen fastän datorn är på lagning. Har ju redigerings program på andra datorn så det ska inte vara några problem så. The only thing som gör mig omotiverad är ju att den är seg men bestämd är jag. det ska inte hindra mig... Hoppas jag, haha.