Söndag 9 juni #Badälskaren

 
 
 
 
 
 
 

Söndag 9 juni

18:37 söndag 9 juni 

Alla hade Internet förutom jag igår. Fick dela Internet med Kristofer för att kunna söka på varför inte jag hade haha. Det hjälpte dock inte men med några få knapptryck fixade jag själv de imorse. Tycker inte det är de viktigaste att ha Internet speciellt när man är utomlands. Men ibland kommer det ett behov av att få veta vad som händer omkring. Trots de orkar jag inte kånka runt på mobilen utan sitter hellre med den när man är tillbaka i rummet. Sen väljer jag hellre en kamera över mobilen. Vet inte vart jag vill komma med de? Jo just ja, ehh. Därför blir det inte så många små texter från olika tider på dygnet men det ska nog gå ändå det här. 

 

 
 
Kl 8 gick den mänskliga väckarklockan och sedan dess har det varit fullt ös. Dock började morgonen med uppskrapade knän för Majas del. Riktigt tråkigt och många krokodiltårar kom men tycker ändå hon var riktigt duktig som hoppade i badet efter frukosten utan miner. Kommer ihåg att jag typ vägra duscha när något hände som liten för var rädd att såren skulle göra ont haha. 
 
 
 

Vi traskade ner till en närliggande strand under dagen men vände tillbaka till hotellet då det inte gick att bada. Den stranden spolade upp otroligt många maneter och de vill man inte riktigt leka med. På vägen tillbaks till hotellet köpte vi med en flytväst och flipp flopps åt Maja. Oj vad hon älskade skorna. Så fort hon inte är i poolen eller ligger i sängen åker dem på. 

 

 

Nu sitter vi bara här i hotellrummet och tar det lugnt. Känns som jag bränt huden då den sticker till men ingenting som syns. Har dock smörjt in dem alldeles nyss med after sun. Alldeles strax ska vi dra oss ner för att äta lite middag. Inte jätte wowad av utbudet på mat och heller inte hur det är skyltat. Hade jag fått välja hade jag gärna sett till att dem skymtade med vad maten innehåller. Lättare för allergiker att veta istället för att jaga efter personal hela tiden. Klarar mig dock, undviker bara maten jag tror innehåller saker jag inte kan bryta ner. Blir lite att äta men magen mår iallafall bra. 

 

Är du tillbaks igen?

 
Älskar livet verkligen. Är lycklig med tillvaron, saker rör sig framåt och har inget så att klaga om. Trotts de kryper sig ångesten in i livet. Varför? Hur? Jag vet inte och det sör mig som bara den. Ena veckan är det bara en tung känsla vid bröstkorgen. Andra vecka är det panikångest och väldigt nära till attacker ibland. Känner inte att vardagen bjuder på så mycket stress att de ska trigga igång detta.
 
Har ringt vårdcentralen för att få hjälp med att bearbeta bort detta. Dem har dock semester så 19 augusti har jag fått min tid. 19 AUGUSTI!?! Kroppen tror att den ska dö nu, jag har ångest nu. Snabbt som bara den vill jag bearbeta bort detta innan det eskalerar. Tacksam för att hon på telefonen tog mig på allvar och gav mig snabbaste tiden möjligt men de gör det inte mindre tungt. 
 
Har hört att det ska vara bra att träna för att jobba bort detta. Har därför börjat gymma igen. Blir som en morot att ta sig till gymmet, vill inte leva med denna kännsla. Efter träningspasset har jag dock kännt mig döende i kroppen. Pulsen är hög och kroppen känns som den fått i sig något jag absolut inte tål för andningen blir väldigt tung ett bra tag efteråt. Jag vet, åhh vad jag vet att jag inte kommer att dö. Kroppen reagerar dock som att den ska.
 
Ibland undrar jag om detta är någonting jag kommer få leva med livet ut. Att man lyckas bearbeta bort det en stund för att det sedan ska komma tillbaks? Samtidigt vill jag inte tänka så, känns som man då gett upp och bara accepterat läget. Som att man tillåter sig sjunka i hålet av ångest. Nopp, de är inte jag och de tänker jag inte göra. Bearbeta bort detta är målet. Fram till min tid hos vårdcentralen får jag kämpa själv, lära mig att andas men syfte att rensa tankarna. Sänka pulsen och ha fokus på det allra positiva i livet!
 
En sammanfattning på det hela. Jag mår bra, väldigt bra men har börjat få ångest igen. Varför? Vet inte. Men jag mår bra om man bortser från ångesten och kämpar på💪

Lördag 8 juni- MOT SPANIEN

02:26 lördag 8 juni

Pappa fyller år, vi sitter i bilen på vägen till arlanda. Fira hans 50 årsdag ska göras genom en resa till Spanien. Hur mysigt!? Majsan är med också, spännande ska det bli. Är lite nojig över hur hon kommer vara nu i och med att det blir lite hoppigt med sömnen. Trötta barn är barn med korkar i öronen... oftast. Kan ju inte dra alla barn över samma kam men denna lilla tös bruka bli så , haha. 

 07:33 

Trött känner jag mig men vill inte riktigt sova. Kanske dumt då jag tror det kommer bli 110% när vi kommer fram. En kvart kvar sen skulle flyget tydligen landa, inte farligt. Och nu känner jag att ögonlocken bara vill somna. Kanske ska ge in en kort stund. Maja har varit vaken sedan vi väckte henne vid 02:15. Fullt ös, pratat med alla som är vakna men även alla som sover. Emellanåt blir dippar hennes energi och då gosar hon ner sig vid far sin för att komma på sekunder senare att hon inte alls är trött. Buse! 

 

17:59 

Vi kom fram helskinnade. Vårat gäng som vi åker med är kring 11 personer, därför fick vi åka en minibuss med en egen chaufför. Oväntat. Maja har varit vaken hela flygresan med några försök till att sova en stund. Notera ordet försök, haha. Hon har energi så de inte må duga. Men på resan till hotellet så slocknade hon på sekunder. Skönt de för henne så det inte blir en allt för tung dag. Väl framme har vi gjort oss bekväma i respektive rum, sett oss omkring samt ätit lunch. Några har badat, inte jag då man är en riktig badkruka...

 

 

 

...nu sitter vi och väntar på att middagen ska öppna vilket den gör kl 19:30. Kan tycka det är väldigt sent och blir ju sent speciellt för Majas del som normalt nattas kring 19. Men semester är det så lite senare får det väl bli. Är man trött då? Till och från. När man känner tröttheten så smäller den bara till och man vill bara lägga sig och sluta ögonen. Men jetlag är inget mål så att hålla ögonen öppna it is!

 
Avslutar med en härlig bild på pappsen. 💖