Bild från Instagram, har inget med inlägget att göra, haha.
Göra Lumpen 

 

 

 

Mamma håller inte med mig, pappa hejar på mig, syrran tycker att jag är galen men säger "go for it" och dem närmsta vänner tvekar inte om att jag kommer klara det. Själv sitter jag här och undrar vad det är för någonting jag gett mig in på. Drömmarna tyder på att en del av mig tvekar, funderar på om jag verkligen kan detta. Samtidigt så skrattar jag åt mig själv i drömmarna och säger säkert "klart jag kan, varför skulle jag inte?".

 •••

Lumpen mina vänner, de ovan skrev jag någon gång i februari och sedan dess har jag varit i Finland på intervju och fått besked om att jag kommer göra lumpen snart. Lite nervös är jag då jag för det första inte kan språket, nästintill alls. För det andra har jag inte tränat regelbundet nu under sommaren och därför inte känner att fysiken är där jag önskar. Ännu mer nervös är jag då jag börjat få panikångest och så många berättar till mig att får jag inte till det, blir det inget för mig. Jag vill, åh herre vad jag vill detta. Jag vill utmana mig själv fysiskt och mentalt. Det känns som lumpen är ett steg för mig i livet jag bara behöver, en stark knuff för att lyfta mig själv. Men att få allt de ifråntaget för att jag helt plötsligt börjat få panikångest och panikattacker, förkrossad är de minsta jag blir. 

 

Jag känner att det är denna gång eller ingen gång. Jag har fått min tid, mitt datum då jag ska infinna mig på plats. Kan jag inte då, så låter jag detta bara förbli en dröm som aldrig gick i uppfyllelse. Har haft detta som mål att komma till i säkert tre- fyra år. Planerat att ungefär ett år av mitt liv kommer gå till detta, så blir det inte av nu så låter jag det gå. Känner att jag inte kan fortsätta planera bort ett år av mitt liv, vill ju göra annat. Målet för mig är nu att göra mitt yttersta för att jobba bort panikångesten och panikattackerna, träna tills fysiken är där jag önskar och lite till. Jag vill detta, har velat så länge. Hela kroppen blir helt adrenalinfyllt bara jag tänker på det. Samtidigt måste jag acceptera att jag kanske inte kan, men målet är att jag ska ta mig till den punkten att jag kan!